bbefaboulus

Plötsligt hör jag ett ljud, som om någon går över trädäcket ute i trädgården. Genast mer vaken lägger jag ifrån mig boken och tittar ut i trädgården. Då ser jag att mitt rum är tänt - vilket det inte var när jag gick ut ur det en halvtimme innan. Med stigande rädsla ser jag att ena delen av trädgården är upplyst pga mitt fönster. Och då ser jag en skugga stryka förbi fönstret. Skriver till min vän Linn på Facebook, hon blir rädd och säger att jag ska väcka mina föräldrar. Men mina föräldrars rum ligger längst bort i huset - och då måste jag gå förbi mitt rum. Hon säger att jag ska ringa dem, men jag är lite osäker. Tänk om jag bara inbillade mig? Så försöker jag komma på logiska lösningar, som att det faktiskt inte finns någon ingång in till huset eftersom alla dörrar är låsta.

... Förutom badrumsdörren. Den vetter ut mot trädgården och går för det mesta inte att låsa så den brukar stå olåst. Fasan griper tag i mig när jag inser att badrumsdörren är i den delen av trädgården där skuggan strök förbi. Jag stänger av musiken och lyssnar intensivt. Då hör jag något inne i huset, som om någon går precis vid krönet vid hallen.

Panikslaget skriver jag till Linn och hon säger att hon ringer mig. Vi pratar i telefon och jag märker att min röst darrar lite. Hon säger till mig att ta en kniv och gå och väcka mina föräldrar. Men om jag går först till mina föräldrars rum måste jag lämna badrummet bakom mig. Jag säger till henne att jag ska kolla badrummet.

Så jag går - med en kökskniv för säkerhetsskull - fram till badrummet. Tar ett djupt andetag och öppnar dörren. Ingen där. Tänder inte lampan, men håller kniven framme för duschen finns fortfarande kvar. Går sakta fram, och kikar in.

Ingen där.

Och badrumsdörren är tack och lov låst.

Men jag är fortfarande skiträdd så jag kollar varenda fönster och dörr i huset - låsta - och sedan kollar jag vartenda rum.

Ingen där.

Jag avslutar samtalet och går och dricker ett glas vatten och tvättar av mig sminket. Känslan att någon är bakom mig överväldigar mig men jag fortsätter tills jag är klar.

När jag sitter i min säng tänker jag "tänk om någon faktiskt är i huset" och sekunden efter börjar rören låta. Hjärtat bultar, och plötsligt kommer en smssignal och jag hoppar till.

Bara Linn som önskar mig godnatt.

Huh. Nu ska jag ut och träna.